fathoes

Jag föll men du fångade mig inte. När jag ramlade och krossades totalt så vände du och gick. Jag kanske har fel, men jag tyckte att du log.. Och jag minns att jag kollade ner ifrån en svindlande höjd och såg dig le igen. Jag trodde du kom för att rädda mig, men det var inte därför du var här. Jag visste inte då att ett ja kunde bli ett nej. Och jag vet att du såg och visste hur svag jag var och vad jag ville få ut av det hela. Men Du bara gick utan att möta min blick, och jag tänkte "tänk om jag dör nu, blir din rygg det sista jag ser då?".. Och jag hade rätt, för det blev det sista jag fick se av dig.

Kram Johanna